Jag har nu varit i min nuvarande roll hos TMR i fyra månader. Vi erbjuder företag en möjlighet att fullgöra sitt producentansvar för förpackningar. Mitt fokus är att hjälpa våra kunder i att Designa för återvinning och förklara hur dagens återvinning fungerar i praktiken.

I detta inlägg kommer jag dela med mig av mina tankar och erfarenheter kring design för återvinning med fokus på plastförpackningar.

Bilden ovan bygger på EU’s avfallshierarki. Den blåa cirkeln är där vi är idag och den streckade cirkeln är EUs målsättning 2030. Framtiden är cirkulär och målet är att det inte ska uppstå något förpackningsavfall överhuvudtaget. Det avfall som ändå uppstår ska hanteras som en resurs och återanvändas eller återvinnas.

Återvinning är en viktig del av framtidens cirkulära ekonomi. Till skillnad från dagens linjära ekonomi, där saker tillverkas, säljs, används och slängs liknar den cirkulära ekonomin mer naturens eget kretslopp.

Källa: Fortum Sverige

Plasten är en modern hjälte i många fall, framförallt inom livsmedelsindustrin; med bra egenskaper som förlänger varors hållbarhet vilket bidrar med mindre matsvinn. Därför har vi konsumenter idag tillgång till ett stort utbud från hela världen, till en låg kostnad. Men i andra änden finns det stora utmaningar till att samla in och återvinna plasten, framförallt mjuka plastförpackningar.

2018 samlades det in 46% hushållsplastförpackningar i Sverige; minst 30% är mjuka plastförpackningar (av insamlat material är 20-25% inte plastförpackningar). Målet är att senast 2025 ska minst 55 % av alla plastförpackningar i EU återvinnas.

Nästan all plast idag består av fossila råvaror, vilket innebär att när plasten går till energiåtervinning ökar mängden koldioxid i atmosfären. Bara 0,6% av all plastproduktion består idag av biobaserad plast tex. från sockerrör.

Hur ska jag designa för återvinning?

Det är hårda plastförpackningar som har ett värde på dagens återvinningsmarknad. Under mekanisk sortering skiljs hårda- och mjuka plastförpackningar åt.

Av de hårda plastförpackningarna; HDPE och PP (och snart PET, den som inte går att panta) kan man göra nya plastprodukter t.ex. en diskborste eller en blomkruka.

I teorin kan man göra nya plastförpackningar av PCR (Post Consumer Recycled) dock är det en utmaning för tillverkarna att säkra en jämn kvalité på den återvunna råvaran. Det finns också en utmaning kring återvunnen plast och livsmedelssäkerhet. Idag erbjuds livsmedelsindustrin bara återvunnen PET, som idag är dyrare än jungfrulig PET.

Jag vill också nämna att biologiskt nedbrytbara/komposterbara plaster idag inte ett alternativ i Sverige då vi har ett befintligt insamlings- och återvinningssystem. De gör mer skada än nytta om den sorteras som plastförpackning. I en undersökning (gjord av IVL) frågade man konsumenter varför de skräpar ner; 40% av de tillfrågade sa att de skräpar ner p.g.a. att förpackningen är komposterbar.

Många av de komposterbara plasterna som erbjuds kan endast brytas ner i industriell kompostering och i Sverige har vi endast rötningsanläggningar, vilket skapar problem. Just nu håller Avfall Sverige tillsammans med Axfood och SIS med ett tillägg till standarden EN 13432 (Förpackningar – Krav gällande förpackningar återvinningsbara genom kompostering och biologisk nedbrytning) för att förtydliga denna problematik.

Min rekommendation idag är att optimera sin förpackningsportfolio d.v.s. tunnare material med målsättning -> mono material, byt ut t.ex. aluminiumbarriär till plast (men det får absolut inte påverka produktens hållbarhet), använda rPET och förnyelsebar PE (och snart PP), i så stor utsträckning som möjligt.

Rätt sorts plast kan återanvändas hela 10 gånger innan den förlorar sina egenskaper. Målsättningen är såklart att kunna använda återvunnen råvara i så många förpackningar som möjligt, även till livsmedel. Då minskar behovet av att framställa ny plast och samtidigt minskar man sitt klimatavtryck CO2 med upp till 2/3.

Vi har en resa att göra tillsammans och jag tror att dagens mekaniska, den framtida kemiska och organiska återvinningen kommer alla spela en avgörande roll i att bygga en global cirkulär ekonomi där vi ser vårt förpackningsavfall som en resurs inte ett avfall. Varje marknad bör ha en insamling, sorteringssystem och tillgång till ovan nämnda tekniker vad gäller återvinning.

Samtidigt forskas det för fullt på att skapa fler återvinningsbara förpackningar och samtidigt utvecklas sorterings- och återvinningsbranschen också. Vi alla har ett gemensamt mål fram till 2030.

Innan vi är i mål så rekommenderar jag dig som konsument att fortsätta källsortera dina förpackningar, speciellt plastförpackningar och köp förpackningar av återvunnen råvara tex. tvättmedel samt toalettpapper från ICA Skona.

Fler designtips:

Använd samma material i hela förpackningen t.ex.
PE-Flaska+PE-Kapsyl+PE-Etikett =Lättare att återvinna
PE-Flaska+PP-Kapsyl+Pappersetikett =Svårare att återvinna

Informera konsumenten hur förpackningen ska sorteras tex. om olika plastsorter:
“Ta bort locket från flaskan och sortera både lock och flaska som plastförpackning”

Byt ut pigmentet kimrök (carbon black) i alla svarta hårda plastförpackningar. Pigmentet kimrök kan idag inte läsas av NIR-teknik, som scannar alla hårda plastförpackning vid sortering. Förpackningen går då istället till energiåtervinning, vilket är ett resursslöseri.

Lycka till!